Riksbanken blir allt tydligare med planen för räntesänkningar och räknar själva med tre sänkningar under året. De svenska hushållen visar allt större optimism, efter en period som tyngts av höga ränteutgifter, stigande matpriser och oklara konjunkturutsikter. Aktiemarknaden ångar på i hög fart, men även ränteplaceringar ger en god förväntad avkastning vilket motiverar en neutral viktning mellan tillgångsslagen.
Riksbanken har krattat för sänkning
I slutet av mars hade Riksbanken återigen direktionsmöte där man som väntat lämnade styrräntan oförändrad på fyra procent. Vad som däremot var mer intressant var att Riksbanken denna gång även publicerade uppdaterade prognoser vad gäller bland annat reporänta och inflation. Senaste prognostillfället var i november och sedan dess har det hänt mycket. Riksbanken bedömer själva nu att det kommer totalt tre räntesänkningar i år vilket känns helt rimligt med tanke på att kärninflationen väntas falla ner under målsättningen två procent så snart som i juni.
Den mediala diskussionen har kretsat kring huruvida Riksbanken kan och vågar sänka före sina motsvarigheter i amerikanska Fed och europeiska ECB. Även om inflationen fallit även i USA så är ekonomin oväntat stark varför man inte kommer att sänka räntan i lika stor omfattning. ECB å sin sida oroar sig för höga lönekrav vilket skulle kunna ge ny fart åt inflationstakten. På Riksbankens presskonferens spelades risken att gå före ECB ned och man kan tycka att det vore ett ypperligt tillfälle att visa på Riksbankens oberoende genom att sänka räntan redan i maj. Om Riksbanken fegar så får vi vänta till midsommar, för en första sänkning kommer att komma före sommarsemestrarna.
Lågkonjunktur, men Sverige är på bättringsvägen
I Konjunkturinstitutets senaste prognos för svensk ekonomi konstateras att Sverige befinner sig i lågkonjunktur sedan ett år tillbaka, vilket kommer få ytterligare genomslag under 2024 med en arbetslöshet som väntas toppa på 8,4 procent under året. Samtidigt har inflationen fallit tillbaka och enligt institutet väntas nå 1,2 procent (KPIF) under slutet av 2024, vilket också leder till att Riksbanken väntas genomföra en rad sänkningar av styrräntan med start från juni till en nivå på 2,25 procent i mitten av nästa år. Det leder till att konjunkturen stärks men Konjunkturinstitutet bedömer att lågkonjunkturen trots det kan hålla sig kvar en bit in i 2026.
Även en uppdatering av Konjunkturbarometern har presenterats, vilken i mars visade en uppgång på 2,4 enheter till 93,1 och pekar på ett förbättrat stämningsläge bland svenska företag och hushåll, även om nivån under det långsiktiga genomsnittet. Starkast utveckling på företagssidan ser vi hos tjänstesektorn, men även utfallet för detaljhandeln sticker ut på den positiva sidan med en rejäl återhämtning sedan det kraftiga fallet under 2022. För tillverkningsindustrin är utvecklingen inte lika positiv utan stämningsläget är fortsatt något svagare än normalt. Bygg- och anläggningsverksamhet sticker ut på ett negativt sätt i mätningen, och är enda sektor som fortsätter att försvagas och där deltagarna uppger att de fortsatt förväntar sig en nedgång i personalstyrkan under de kommande månaderna.
Trenden för hushållen var emellertid tydligt positivt, där samtliga indikatorer förbättrades jämfört med föregående månad med undantag för synen på den egna ekonomins utveckling de senaste 12 månaderna vilken var på en oförändrad nivå i mars. Det var sjätte månaden i rad som indikatorns förbättrades, men utfallet på 87,5 är fortsatt tydligt svagare än normalt. Samtidigt har vi en tydlig uppgång ända sedan hösten 2022 då framtidsutsikterna var som sämst, och nära nog hälften av de tillfrågade uppgav att privatekonomin väntas bli något eller mycket sämre under det kommande året. Det är tydligt att signalerna kring kommande räntesänkningar får genomslag i humöret för hushållen, där vår bedömning är att det finns utrymme för en mer optimistisk syn på den svenska ekonomin än vad som idag ligger i förväntansbilden hos många aktörer.
Börsen har rivstartat första kvartalet
Efter att rapporterna för årets första kvartal har visat på en relativt stark utveckling, men med generellt försiktiga utsikter, fick aktiemarknaderna stöd under månaden från bättre makroekonomiska signaler. Utvecklingen under månaden visade på en större bredd än tidigare under året och exempelvis energisektorn steg markant.
De svenska exportbolagen har också ett tydligt stöd för vinstmarginalerna från den svaga kronan och gynnas av de positivare konjunktursignalerna vilket vi ser kan gynna Stockholmsbörsen framöver. Utdelningssäsongen, med rekordstora utdelningsnivåer från bland annat bankerna, bidrog också till det stora intresset för Stockholmsbörsen. Även om ränteläget bedöms falla tillbaka generellt under året, och således påverka bankernas räntenetto negativt, lyser kreditförlusterna i stort med sin frånvaro och en begynnande positiv aktivitet på bostadsmarknaden kan innebära volymtillväxt igen. Indikationer på en starkare konjunktur har också ökat intresset för de mer cykliska sektorerna, sällanköpsvaror och råvaror, vid sidan av industribolagen. Många bolag har pressats kursmässigt under en längre tid men intresset börjar som sagt öka igen när förutsättningarna inte fortsätter att försämras. Stockholmsbörsen som helhet steg med knappt 6 procent under mars, i linje med den globala aktiemarknaden.
På global bas är utvecklingen kring artificiell intelligens, AI, fortsatt i stort fokus. Marknadsaktörerna har redan dragit slutsatsen att de mest resursstarka företagen kommer att kunna dra nytta av och positionera sig på området, även om det kan vara oklart på exakt vilket sätt detta ska ske. Efter i många fall mycket kraftiga kursuppgångar ska heller inte riskerna underskattas, även om vi bedömer att de är väl underbyggda av en kraftig tillväxt i både vinster och försäljning, och rekyler kan bli både stora och komma plötsligt. Inom hälsovårdssektorn ligger fokus, ur ett marknadsperspektiv, fortfarande kring olika obesitasläkemedel, med ett par företag i framkant och som dominerar nyhetsflödet. Efterfrågan är av allt att döma mycket stor och i olika utvecklingsstadier finns också effektivare substanser än de som säljs idag. Vissa preparat uppvisar också positiva effekter för hjärta-kärlsjukdomar vilket skulle kunna leda till en bredare användning och dessutom öppna upp för statliga subventioner i högre grad än idag. Ett globalt aktieindex har under 2024 stigit med hela 16 procent, och på ett år är uppgången nu 29 procent.
Vår neutrala viktning kvarstår
Med en mycket stark inledning på börsåret finns risk för en viss andhämtning, men vi anser fortsatt att förutsättningarna framöver ser relativt bra ut, inte minst om konjunkturutsikterna ljusnar och världens centralbanker inleder räntesänkningscykeln. Vi anser även att potentialen inom företagsobligationer är god, inte minst i förhållande till riskprofilen och tillgångsslaget bedöms vara en bra källa till avkastning även under 2024. I portföljen rekommenderas därmed en balans mellan tillgångsslagen i linje med den långsiktiga riskprofilen. Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav.
